Ska jag bli frimurare?

Utdrag ur skriften ‘Skall jag bli frimurare?’

Finns det plats för andlig tillväxt i vår tid?

Figuren med passare och vinkelhake – i mitten ofta dessutom bokstaven G – är den mest kända frimurarsymbolen i hela världen. Har frimureriet, en drygt 300 år gammal ideologi, som använder symboler i sin undervisning ännu något att ge 2000-talets jäktade man som noga räknar sin tid?

Frimureriet betonar betydelsen av hög moral och andliga värden i livet. Det ger sina medlemmar en livslång möjlighet att utveckla sig själv och fördjupa uppfattningen om livet. Frimureriet erbjuder en möjlighet att ställa sig invid livets hemlighet, samt tillfälle att ur moralens och dygdernas värld finna betydelse för sitt liv.

Vårt samhälle som inte respekterar dygnsrytm och är ”alltid öppet” vill att vi skall ha krafter att uträtta under brådska och intensiv rytm. Ekonomiska värden betonas och som mätare gäller kvartalsekonomins resultat. Människolivets andliga värden, frågan om människans relation till omgivningen, de anhöriga och framför allt till sig själv, det egna jaget har fått falla – eller har trängts – undan i bakgrunden.

Utvecklingen för till att frisk individualitet blir själviskhet. Det finns blott litet utrymme för gemenskap, en samexistens som uppriktigt beaktar andra. Känsligheten och möjligheten att stanna inför sin inre värld och lyssna på de egna känslorna och tankarna grumlas. Människan är en kroppslig och andlig helhet; deras inbördes balans betyder välbefinnande.

Vi är stundom i behov av oaser där vi kan dröja en stund, begrunda och lugna vårt sinne. Frimureriet som intresse erbjuder en möjlighet att stå ”invid sig själv” och för en stund glömma vardagens jäkt och ävlan. Det försöker stärka vars och ens eget innersta. Detta kallar frimurarna byggande av det symboliska andliga templet.

I denna broschyr beskrivs frimureriets viktigaste principer samt tankar och uppfattningar om samhälle och religion. Vi försöker även svara på ofta ställda frågor, såsom ”är frimureriet ett hemligt sällskap”, ”hur blir man frimurare”, ”hur får man mer information om frimureriet”, ”hurdana är frimurarnas ceremonier och ritualer” osv. Ha en intressant resa in i frimureriets värld!

/Storlogen i Finland

 

Historia – från legender till nutid

Frimureriet är bland de äldsta organisationer i världen som verkat oavbrutet. Forskarna har sökt frimureriets ursprung utan att dock lyckas. Rötter har sökts genom att undersöka historiska källor och likheter mellan frimurarna och forntida händelser. Man har hos historiska idéer försökt finna drag, hemliga tecken eller funktionella likheter som är utmärkande för frimureriet. Likaså har man sökt ursprunget till frimureriets etiska lärdomar i många av antikens och högkulturernas kända filosofier och idéer i Mellanöstern.

De centrala grundprinciperna i frimureriet är i alla fall förankrade i innehållet i forntida och även moderna betydande idéer. Undervisningen inhämtar sitt budskap ur såväl antikens olika dygdeläror, vetenskaper som kristendomen. Många ideella strömningar i de stora tidevarven, såsom medeltidens filosofiska tankar, renässansen, humanismen och upplysningen har inverkat på frimureriet. Frimureriets uppkomst som organiserad rörelse hänför sig till drygt 300 år tillbaka i tiden; de ideella rötterna ännu mycket längre tillbaka.

Frimurarnas historia förknippas med medeltida stenhuggare. I engelskan används om stenhuggare som fritt bearbetade sten benämningen freestone mason. Innehavaren av denna yrkesbeteckning var en skicklig yrkesman inom sitt område och toppexpert i sin tid. Stenhuggarna var specialiserade på att bygga kyrkor och katedraler och de kunde i kraft av sin höga och ansedda yrkesskicklighet förflytta sig fritt från ett ställe till ett annat.

Byggarna bildade skrån. De sammanträdde och mästarna lärde ut sina kunskaper till noviserna – lärlingar och gesäller – i logerna (eng. lodge), dvs. den tidens baracker på arbetsplatserna. Arbetet var konkret bearbetning av sten. I vilken utsträckning dessa förebilder ledde till att namnet frimurare togs i bruk är inte känt.

Freestonemason var sin tids toppexpert.

Det förmodas att frimurarna som inte längre var egentliga byggare utan byggde bildligt sitt eget inre tempel tog namnet i bruk med gamla yrkesmän i minnet. Förebilden var forntida operativa stenhuggare som reste konstfullt utsmyckade och arkitektoniskt och kulturhistoriskt betydande katedraler.

Varje frimurare borde fortsätta denna tradition lika hedersamt genom att försöka bearbeta sig själv mot ett mer balanserat och harmoniskt liv. Arbetet förändrades från operativt till andligt och filosofiskt. Med denna förändring började även många män av högre socialklass ansluta sig: adelsmän, präster och borgare.

Frimureriets historia kan utgående från historiska belägg placeras till tiden före mitten av 1600-talet i det statligt och religiöst stormiga England. Religionstvister var maktpolitikens instrument. Folket saknade säkerhet och stabilitet för anden och egendomen. Till uppkomsten och utformningen av frimureriets principer medverkade både historiska och nationella faktorer.

Den 24 juni 1717 grundades i England den första storlogen bestående av fyra loger som kan anses som begynnelsen på en nationellt organiserad frimurarrörelse; ”storlogernas moder” hade kommit till. Efter några år 1723 utgavs en konstitution som hör till de mest betydande frimurardokumenten. Den utarbetades av pastor James Anderson. Alla grundprinciper i frimureriet som omtalas i detta dokument har bibehållits oförändrade under organisationens hela existens, även om tidevarven har försökt ändra på dem. Fortbestånd och oföränderlighet har alltid varit frimurarorganisationernas styrka och kraft. Traditioner är starkare än seder och därför har man slagit vakt om dem och gör det än. Frimurarna lever i nutiden och respekterar sekelgamla värden som befunnits hållbara och bra.

Grundprinciperna har inte förändrats

Frimureriet spred sig snabbt från Brittiska öarna till olika delar av Europa och de nya kontinenterna. Ända från början har man respekterat reglerna och instruktionerna som skapades i början av 1700- talet, men i varje land är organisationen nationell och värnar om landets egna kulturella särdrag.

Till Finland kom frimureriet år 1756 genom vårt moderland Sverige. Den första verksamhetsenheten, logen, grundades i Åbo, därifrån den rätt fort flyttade till Helsingfors. Finska kriget i början av 1800-talet förbjöd kejsar Alexander I all frimurarverksamhet i Finland.

Trots förbudet höll man i Finland på med något slags ”underground”-verksamhet och en del av medlemmarna anslöt sig till utländska loger. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var emigrationen till Amerika rätt betydande. Några aktiva emigranter blev på den nya kontinenten bekanta med frimureriet och tog den till sitt gamla hemland. Den första finska logen kallades Suomi 1-logen och startade sin verksamhet i augusti. Mycket snabbt började loger uppstå även på andra håll i Finland, först i Tammerfors och sedan i Åbo. På 1930-talet avtog verksamheten på grund av samhällsutvecklingen och fördomar mot frimureriet. Efter krigen fick verksamheten snabbt nytt liv och rörelsen spred sig till olika delar av Finland. På 1950-talet fanns det fem logeorter och sju loger i Finland, år 1960 var motsvarande siffror 14 och 22. Medlemstalet växte till nästan tusen. Antalet loger har fortfarande vuxit årligen.

Undervisningen inhämtar sitt budskap såväl ur antikens dygdeläror som kristendomen.

Hemligt sällskap – eller sällskap med hemligheter

Det talas mycket om frimurarhemligheter, men vad är de i verkligheten? Frimurarna är inte ett hemligt sällskap men de är ett samfund avsett för sina medlemmar. Det regelrätta frimureriets enda hemligheter är förknippade med ceremonierna där medlemmar upptas, de s.k. ritualerna.

På många orter anordnas tidvis evenemang med öppna dörrar då alla hugade har möjlighet att besöka lokalerna som frimurarna använder och diskutera organisationens verksamhetsprinciper och bruk. Frimurarnas ambitioner, verksamhetsprinciper och organisation är offentliga. Varje frimurare kan när han så önskar tala om för sina bekanta eller även för utomstående att han hör till organisationen, men det anses inte lämpligt att tala om andras medlemskap utan deras samtycke.

Ceremoniernas och undervisningens, dvs. ritualens detaljer är hemliga – detta bara av undervisningsmässiga orsaker. En del av undervisningen skulle förlora sin verkan, sin upplevda kraft om händelsernas tema var känt i förväg. Hemligheten är i själva verket varje frimurarindivids personliga erfarenhet och känsla som förmedlas av ritualen. Den kommer inte fram från ritualbokens sidor även om någon utomstående skulle få tag på en sådan och bara genom att läsa försöka bli ”kompetent” frimurare. De inre upplevelserna som ritualen skapar är varje frimurares egen personliga hemlighet som öppnar sig för honom efterhand och är ständigt föränderlig.

Frimureriets strävanden, verksamhetsprinciper och organisation är offentliga.

Frimurarnas hemlighet har också ibland sagts vara insikten om livets mening. De sätt på vilka frimurarna nalkas, behandlar och undervisar denna stora mänsklighetens hemlighet är utan like.

De har dolts i legender, berättelser, dialoger, traditioner, mysterier, ritualer och ceremonier som frimurarundervisningen består av. Frimureriet kunde betecknas som en lära i livskonst och därmed kan där finnas gränslösa nya dimensioner. Frimureriets ideella innehåll, strävanden och syften är inte hemligheter. Frimurarna verkar i varje land självständigt. Konspirationsteorierna är gissningar och fantasier av dem som berättar dem. Frimurarna har inga hemliga mål eller avsikter gentemot medmänniskorna eller samhället.

Frimureriets grundprinciper och värden

Frimureriet har under hela sin existens byggt sin undervisning på tre principer: broderskap, hjälpsamhet och sanningskärlek. Att slå vakt om och främja den broderliga kärleken är en central målsättning. Den uttrycker strävan att ta i beaktande alla medmänniskor oberoende av deras religiösa eller politiska tankar.

Frimurarorganisationens syfte har fastställts till ”…att bevara den uråldriga frimurartraditionen och att i enlighet med den styra att anamma och i praktiken följa värdefulla etiska principer och tadelfritt leverne samt förhålla sig till sina medmänniskor efter broderlighetens och hjälpsamhetens krav”.

Att hjälpa nödställda – inte bara dem som hör till organisationen – och lindra nöd på andra håll i samhället har hört till frimurerisk verksamhet sedan dess äldsta tider. Oftast är broderskap och hjälpsamhet framför allt andligt stöd. Det är att stå nära en medmänniska under sjukdom eller när hans andliga kraftresurser sinar. Strävan är broderskärlek i handlingar.

Sanningskärleken å sin sida är en gudomlig egenskap. Det är målet i frimurarnas liv. Dessa tre värden; broderskap, hjälpsamhet och sanningskärlek representerar möjligheten att utvecklas som människa. De hjälper oss att bättre lära känna oss själva och sålunda ge även andra deras värde. Frimureriet har karakteriserats som en lära i livskonst eller ett självuppfostringssystem.

Enligt sina grundvärden betonar frimureriet tolerans, respekt för olika övertygelser. Frimureriet ger sålunda rum för andligt växande. Därför kan man i dess krets inte eftersträva ekonomisk eller samhällelig förmån eller nytta. Vid sammanträdena diskuteras därför inte saker som eventuellt orsakar osämja eller tvister såsom politik eller religion.

I många länder såsom USA, England och Sverige är frimurarverksamheten synligare än i Finland. Hos oss söker medlemmarna inte publicitet genom verksamheten. Öppenheten har ändå ökat och det berättas mera om verksamheten. Så har man kunnat rätta till missförstånd och skingra ogrundade fördomar mot frimureriet.

Frimureriet ger rum för andlig tillväxt.

Ritualen – ett undervisningsskådespel

Vid sammanträdena försöker frimureriet ge sina medlemmar moraliska regler för att vara människa och att växa i det. Undervisningen har formen av ett ritualskådespel, dvs. ett undervisningsdrama.

Varje loge – frimureriets primära verksamhetsenhet – genomför ritualen självständigt exakt enligt sekelgamla traditioner. Logerna som det kan finnas flera av på större orter sammanträder i logelokaler. Ritualens scen är ofta en rektangulär sal som kallats tempel och föreställer symboliskt Salomos tempel som nämns i Gamla testamentet.

Varje logemedlem som deltar i ritualen har sin egen uppgift. Avsikten är att åskådligt undervisa den nya medlemmen vilket omätbart värde som döljer sig i ett människoliv. Undervisningen sker närmast med hjälp av symboler.

I ritualerna – undervisningsdramerna – ingår morallärorna från de Heliga skrifterna. På altaret som i det finska frimureriet står mitt i templet ligger en Bibel och vid behov också något annat religionssamfunds Heliga skrift, t.ex. Koranen.

Frimureriet är ändå inte en religion och försöker inte ersätta en religion. Texter och lärdomar i Den Heliga Skrift är verk som ligger till grund för frimurarnas beteende och liv; där finns ”livets koordinater”.

Frimurarna förhåller sig seriöst till livet och strävar efter helgjutet växande av den egna personen. Detta framgår ur förhållandet till Gud, medmänniskan och samhället. Ritualerna åskådliggör en resa genom livet och ger anvisningar i form av dygder, moral och många symboler. Frimureriet försöker inte ge färdiga svar, utan det försöker väcka sina medlemmar att tänka, fråga och söka.

Ett speciellt drag i det finländska frimureriets ritualer är ritualfördjupande musik som tonsatts av mästaren Jean Sibelius – Musique Religieuse, opus 113.

Religion och frimureri

Frimureriet förutsätter av sina medlemmar tro på Gud, även om ingen avkrävs någon detaljerad utredning av sitt gudsbegrepp. Tron är en hörnsten i frimureriet och därför kan en ateist inteansluta sig till organisationen. Frimureriet betonar andliga värden.

I ceremonierna ingår religiösa element, visdomar och sinnebilder som grundar sig på gamla traditioner och symboler med grundval i religiösa och filosofiska ideal. Frimureriet är inte en religion med lära eller gudstjänstordning utan en ideell rörelse som grundar sig på religiöst-sedliga och höga etiska principer.

Frimureriet betonar i sin undervisning religiös fördragsamhet och accepterar olika uppfattningar om gudom och förenar sålunda män av olika religionssamfund med varandra. Detta förpliktar varje frimurare att uppriktigt i sitt liv försöka följa principen att vara medmänniska. Det har uttalats kraftfullt i kärlekens dubbelbudord där det uppmanas att älska Gud över allt och sin nästa som sig själv (Matt. 22:37–39). En annan med detta jämförbar utkristallisering är ömsesidighetens livsregel som även finns i olika kulturer. I denna s.k. gyllene regel sägs att ”allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall också ni göra för dem”(Matt. 7:12).

Att vara frimurare öppnar en intressant och djupgående stig att utveckla jaget och utvecklas som medmänniska. Frimureriet är när det är som bäst det inre jagets och vardagens resurs. Det lär oss att se livet som en ljus, trygg och vacker stig mot livet efter detta. Idén är en gynnsam möjlighet att uppleva andlig trygghet, förtroende och broderskap. Det vill väcka medlemmarna att fråga, söka och begrunda livets mening och människans tillvaro som man och frimurare ur skrifternas och frimurartraditionernas synvinkel.

Symbolernas hemligheter

Frimureriet använder rikligt med sinnebilder och symboler i sin undervisning. Det kan kallas ett moralsystem som är insvept i allegorier och beskrivs med symboler. Ju äldre kultur eller filosofi det gäller desto mer har den i sin framställning och undervisning använt symboler.

Gamla kulturers visdom, såväl Mellanösterns som de antika filosofernas, har ingått i det västerländska kulturarvet framför allt symboliskt. Symbolerna försöker uppnå en djupare mening med de saker de beskriver. Många av frimureriets undervisningar är starkt förenade med de gamla kulturernas och filosofiernas visdomar. En symbol ses och uppfattas som olika märken och signaler – en symbol är en del av verkligheten utan ord.

En av de viktigaste källorna till undervisningen och symboliken är Den Heliga Skrift, Bibeln. Genom att tystna, läsa heliga skrifter och be böner tävlar varje frimurare med sig själv så att han i sitt liv andligt kunde stiga till en högre och värdigare nivå. Samtidigt söker han ständigt livets sanning och mening.

Detta borde styra honom allt djupare i livets grundvärden, lära honom att bättre respektera medmänniskorna och visa högaktning för Honom som vi kallar vår Skapare, Den Allsmäktige eller Skapelsens Högsta Arkitekt,

Sanningskärlek är en gudomlig egenskap. Därför undervisar vårt ideal oss att även undersöka det egna jagets verklighet. Frimureriet betonar samvetets renhet och förpliktar sina medlemmar att tävla i goda gärningar. Det följer av tron och respekten för varje människas mänsklighet.

Medlemskap

För att bli medlem i frimurarorden krävs en ansökan och att tre medlemmar förordar den. När saken går framåt följer ett möte där tre andra medlemmar intervjuar kandidaten och diskuterar med honom. Som sista steg sker en omröstning om att bli antagen som medlem i logen, som beslutar självständigt om sina medlemmar.

Medlemskapet i frimurarna räcker oftast livet ut. Avgång kan ske genom att medlemmen själv lämnar in ett skriftligt besked.

Frimureriet under Storlogen i Finland är avsett bara för män. Den som vill bli medlem av organisation skall gärna vara yrkesarbetande och redan ”stadgad” i sitt liv. Tillräcklig livserfarenhet hjälper mannen att sätta sig in i idéns innehåll och undervisningar.

Logerna sammanträder en gång i månaden utom de tre sommarmånaderna. Sammanträdet består av två delar: ritualen i templet och därefter en brödramåltid.

Vid brödramåltiden talar alltid logens mästare, ”ordföranden” och ofta framförs musiknummer. Fri diskussion är en naturlig del av brödramåltiden där nära gemenskap och umgänge mellan bröderna betonas. Sammanträdenas festlighet och stämning av ”loss från vardagen” ökas av värdig klädsel – antingen smoking eller mörk kostym enligt logens praxis.

Utöver den reguljära verksamheten kan varje loge även arrangera egen samvaro-, utfärds- och intresseverksamhet. En del av dessa aktiviteter är även avsedda för hustrur och sambor. På logeorterna finns även av frimurarnas hustrur grundade föreningar som erbjuder många fritidsprogram för hustrur och familjer.

Till medlemskapet hör några ekonomiska skyldigheter av vilka viktigast är årsavgiften. Dessutom uppbärs vid anslutningen en engångsavgift. Summorna varierar efter orten. I dem ingår även en viss utrustning, såsom frimurarens förkläde.

Frimurarnas välgörenhetsverksamhet är tämligen synlig t.ex. i USA och England. I Finland är verksamheten mycket diskretare. Logerna väljer ofta på orten sina egna välgörenhetsmål av vilka mest typiska är äldrehem som kommit upp på olika håll i landet. Dessutom idkar organisationen genom sina olika stiftelser en omfattande välgörenhet och läger- och rekreationsverksamhet för utomstående.

Frimurarna som organisation

Frimurarverksamheten är internationell. Verksamheten leds dock inte av internationella organisationer utan de olika länderna har en egen självständig ledning nationellt. Antalet frimurare i världen är numera cirka fem miljoner.

Frimurarverksamheten i Finland leds och beslut i frimurarfrågor fattas av Storlogen i Finland som har en egen byrå i Helsingfors. Storlogen leds av en stormästare med medhjälpare som valts för två år i sänder. Storlogen har överlåtit handläggningen av ekonomiska och juridiska frågor till Storlogen i Finland rf. Frimurarverksamhet finns på 34 orter i Finland. Vårt land är indelat i 12 distrikt och i varje distrikt verkar flera loger. Sådana primära verksamhetsenheter är till antalet drygt 160 (år 2011).

Samhället och frimureriet

Frimureriet förpliktar sina medlemmar att alltid uppträda som ärliga redbara män, hållas trogna den lagliga överheten och sin Skapare. Frimurarna bör enligt sina principer efterleva sitt lands lagar och förordningar. Om en frimurare bryter mot landets lagar så att det leder till straff i domstol skall logen behandla saken och beroende på domslutets natur eventuellt utesluta medlemmen.

Frimureriet i korthet

Historia

  • En organisation som verkat oavbrutet i mer än 300 år, i Finland sedan 1920-talet
  • En världsomspännande orden, i Finland är 2011 cirka 150 självständiga loger och cirka 7000 medlemmar. Storlogen i Finland leder verksamheten i det egna landet och handhar kontakterna med utlandet.

Ambition

  • Att skapa förutsättningar för andligt växande till en livsinställning som beaktar andra människor:
  • sanning, hjälpsamhet och fördragsamhet.

Undervisning

  • Att ledsaga kandidaten till höga moraliska levnadsregler genom ritualskådespel som till formen är hemligt.
  • Att inhämta sitt innehåll ur Den Heliga Skrifts och de gamla kulturfilosofernas oföränderliga dygder och moraluppfattningar.

Frimureriet förutsätter

  • Tro på en Gud, ateister kan inte ansluta sig till organisationen.
  • Myndig ålder, (religiös) tolerans.

Frimureriet erbjuder

  • Ett livstidsintresse och möjlighet att utvecklas andligt;
  • broderskap, där män är jämlika och stödjande varandra delar livets fröjder och sorger.

Frimureriets värden

  • Broderlig kärlek
  • Hjälpsamhet
  • Sanning