Sibelius frimurarmusik

Ett utmärkande drag för den finska frimureriska ritualen är dess unika ritualmusik, Musique religieuse, Opus 113 av Jean Sibelius. Få andra frimurarsystem, om något, har integrerat musiken i ritualen såsom det finska. Verket gjorde Jean Sibelius till en förgrundsgestalt inom frimurarmusiken.

Jean Sibelius (1865-1957) föddes i en svenskspråkig familj i Hämeenlinna i det ryska storhertigdömet Finland, men han lärde sig finska som ung och blev tvåspråkig. Han studerade komposition i Helsingfors, Berlin och Wien under perioden 1885–1891. Hans mest kända verk är tondikten Finlandia och Kareliasviten. Han komponerade sju symfonier och andra orkesterverk och räknas i kraft av dessa som en av Nordens främsta tonsättare.

När den första frimurarlogen, Suomi nr 1, invigdes i Finland den 22 augusti 1922 under Storlogen av New York var den, redan då, världsberömde kompositören Jean Sibelius en av de första medlemmarna. Som en av 27 bröder fick Sibelius frimureriets första grad av den amerikanske stormästaren Arthur S. Tompkins (Läs mer).

Jean Sibelius.

Jean Sibelius.

Men redan innan Jean Sibelius blivit frimurare fanns tankar på att han skulle komponera en särskild ritualmusik. I ett förberedande möte inför logens grundande finns en anteckning i protokollet: ”Jean Sibelius kommer att komponera en särpräglad, äkta finsk musik för logen.” Toivo H. Nekton, som var en av de drivande amerikafinländarna bakom frimureriets återinförande i Finland, var gammal vän med Sibelius och hade redan diskuterat saken med honom.

Sibelius var en flitig deltagare i logens verksamhet under de första åren, och fungerade ofta som organist. Eftersom initiativtagarna för logen redan från början lagt stor vikt vid att musiken skulle ha en stor del i det finska frimurararbetet, fanns det mycket musik vid varje session. Programmen innehöll kompositioner av bland andra Mozart, Beethoven, Händel och Bach. När Sibelius satt bakom tangenterna på logekvällarna fick man vid sidan om annan musik även höra fina improvisationer, bland andra Sorgmarschen som senare blev en del av ritualmusiken.

Däremot verkar det inte som Jean Sibelius komponerade aktivt på musiken, förrän man 1926 på nytt tillfrågade honom om han kunde komponera musiken samt avsatte ekonomiska medel för ändamålet.

Den första delen av ritualmusiken färdigställdes kort därefter och uruppfördes den 12 januari 1927. Den Finska Storlogens Ställföreträdande Stormästare V.M.J. Viljanen tackade kompositören och konstaterade att Sibelius världsrykte allt fortfarande ”klarnar och förevigas” genom den nya ritualmusiken. Storlogen För Fria och Antagna Murare i Finland kallade Jean Sibelius som sin första hedersmedlem.

De sista bitarna i ritualmusiken komponerade Sibelius 1946. I ett gåvobrev, daterat den 8 oktober 1948, överlät Sibelius alla rättigheter till verket till Suomi Loosi nr 1

Jean Sibelius Musique religieuse, Opus 113, är en oersättlig skatt för frimureriet i hela världen och i synnerhet för det finska systemet.

Läs mer om Jean Sibelius frimurarmusik

Läs mer om frimureriets historia i Finland